En av mina absolut godaste favoritchokladisar genom tiderna, har jag tidigare köpt på Choklad Butiken i Örebro.
Det var en fyrkantig marshmallows doppad i mörk belgisk choklad.
Den hette Marshmallows de Lux och levde upp till alla förväntningar.
Hyllningen till den underbara kuben går att läsa under kategorin Chokladbutik.
I påskas var min man och jag till Örebro för en mysweekend.
Jag hade noga valt ort med baktanken om att kunna frossa i ovannämnda chokladkuber.
Innan vi knappt hunnit lämna av väskan på hotellrummet, var jag på väg i rask takt mot butiken.
Höll på att leta ihjäl mig efter de små eftertraktade sötnosarna, men hittade dem inte.
Förtvivlat frågade jag en expedit som förklarar att de tagit slut.
TAGIT SLUT!??
MEN JAG HAR JU ÅKT FRÅN VÄSTERÅS BARA FÖR ATT KÖPA DEM, vrålar jag panikartat medan expediten skrämt backar undan bakom disken.
Hon förklar att de är väldigt omtyckta och har tyvärr för tillfället tagit slut.
När detta skunkit in, lyckas jag samla ihop mig och med sammanbiten min plocka ihop några apelsinmarmeladbågar doppade i choklad, som tröst.
Moloket hasar jag mig tillbaka till hotellet och tjurar resten av kvällen.
Plötsligt känns hela resan värdelös och jag har ingen lust att gå ut på den planerade kvällsmiddagen.
Stackars mannen som är luttrad och förberedd på att detta kunde ske, plockar fram lite nödproviant, nedpackad för stunder som dessa och går sedan till närmsta matbutik för att komplettera med något mer matigt.
Detta trauma lindrades något under följande dag, då vi hittade en annan pralinbutik som kunde blidka mitt kräsna chokladsinne.
Humöret förbättrades märkbart och denna kväll kunde mannen få mat i magen under mer ordnade former.
Denna historia har tagit hårt på mig och jag har inte berättat den får någon förrän nu.
Vissa praliner fäster man sig vid mer än andra.
Det bara är så och saknaden kan bli förlamande.
Men igår åkte vi dit på nytt!
Jag packade förväntansfullt in kylväskan med kylklampar i bilen och förklarade för den frågande mannen vad jag skulle med den till, att det var lika bra att köpa på sig ett rejält lager när vi ändå var där och det jag inte hinner äta upp i bilen på väg hem, förvaras bäst i svalt utrymme.
Vi parkerar bilen och jag tar mig fram så snabbt det går med en skadad höft och ser till min glädje att butiken är helt tom.
Så skönt att slippa springa över folk när man irrar fram och tillbaka mellan hyllor och skålar.
Jag scannar med rutinerad blick igenom sortimentet två gånger.
Vid tredje försöket tvingas jag inse att det fanns inga Marshmallows de Lux....
Expediten bekräftar min fruktansvärda iaktagelse.
Deras leverantör har slutat ta in dom!
Jag försöker utan framgång få reda på vem som är leverantören för att själv kunna kontakta dem men tvingas kapitulera.
Och några apelsinbågar finns inte heller....
Däremot en himla massa lakrits!
Hyllorna som tidigare var fyllda med chokladkakor och nougatlimpor har fått ge plats för lakrits i olika varianter.
Svarta makter har tagit över butiken!
Jag inser att det inte är rätt tidpunkt eller plats att bryta ihop på.
Läget är så hopplöst så jag ignorerar likgiltigt min besvikelse och plockar ihop några andra klumpiga b-praliner på lösvikt och nöjer mig med det ihop med de isländska chokladkakorna, som åtminstone har ett vacker omslag.
Denna påse betalade jag dyrt för.
När jag betalar får jag ur mig lite surt ett förslag om att de kanske borde döpa om butiken till Lakrits Butiken.
Eller Skit Butiken, tänker jag för mig själv när jag går därifrån.
Ett hopplock av vad expediten pekade ut som butikens populära favoriter.
Jag kan bara konstatera att jag inte har samma smak som andra...
Smöriga och vulgära.
Efter några provbett åker skiten i soptunnan!
Haha kära du, "skitbutiken" hahaha!
Tack för dina härliga recensioner & små berättelser!
Älskade inlägget om när ni testade chokladmousse & kladdkaka!
Du är bäst, så glad att du beslöt dig för att fortsätta blogga!!!