Min styrka är att jag är ganska uthållig.
Kommer jag in i andra andningen så kan jag tuffa på rätt länge.
Jag kan även ligga nära min maxpuls under längre tid utan att ta stryk.
Men går jag ut för hårt i början, så dör jag.
Då tar det slut direkt.
Eftersom mitt mål är att springa milen under timmen, har jag inte råd med att fega allt för mycket i början.
Det krävs ett friskt tempo direkt från start.
Så det behöver jag öva på!
När jag kör på crosstrainerna brukar jag börja i lite lugnare tempo för att sedan öka på.
Kanske inställningarna är olika på olika maskiner, men på de vi har i gymmet så brukar jag ställa in motståndet på 7.
Ska jag hålla mig i komfortzonen så siktar jag på att komma 200 meter/minut och det motsvarar ett tempo på 12-13.
Ska jag öka till jobbigt så strävar jag efter att klara 250 meter/minut och ligger då på ca 15-17 i tempo.
I dag körde jag 30 minuter och gick ut hårt från start.
Jag höll ett tempo på 15-17 vilket gav 7,5 km.
Det kan vara PB, men jag är inte säker.
Nöjd är jag i alla fall att jag orkade.
Det är såna här pass som öppnar porten till endorfinerna.
Lyckoruset kan flöda fritt.

En proteindrink på det och jag är som ny!